TS

 Sorry för den sega uppdateringen angående Göteborgsvarvet. Men jag kände inte för att blogga om varvet tidigare i veckan! Besvikelsen är stor. Men ändå inte. Har lite blandade känslor angående loppet. Ibland glömmer jag bort (skiter jag i) att jag är astmatiker och bara löptränat i 1,5 år. Ibland glömmer jag bort att jag inte är värsta inbitna löparen som har hur många mil som helst i bagaget. När mina nära och kära frågat mig hur det gått har jag svarat "det gick bra!", i hopp om att jag efter några positiva uttalanden om varvet faktiskt skulle känna att det gick bra! Det har inte funkat.

 

Hur som helst, det tog alldeles för lång tid för mig att ta mig i mål... Jag drog 25 min över min planerade tid. Men jag tog mig igenom varvet i alla fall, trots den stekande värmen, krampen som infann sig efter 16km och min astma! Och det skålade vi för på kvällen! Sen somnade jag i soffan framför Eurovision med ömma tår och ben och lite halvstolt över att jag faktiskt sprungit 2,1 mil.

 

Kort och gott skulle jag säga att Göteborgsvarvet är bland det roligaste och jobbigaste jag gjort träningsväg. Det är en sån otrolig folkfest! Och det är så otroligt jobbigt! Och jag älskar det! Det är roligt att pressa sig till sitt yttersta. Jag kommer definitivt springa Göteborgsvarvet nästa år! Och då kommer jag springa som om Rafael Edholm står och väntar på mig i mål!

Puss och kram A-C